nu förstår jag

Att en del människor, som verkligen har varit en så stor del av ens liv kan bli en belastning istället för en tillgång. 
När man börja känna sig grinig bara personen är i närheten trots att man inte vet varför. Så har jag känt nu i mer än ett år när det gäller vissa människor, jag har bara inte velat tänka på det. Alla minnen, hur bra relationen faktiskt var en gång i tiden. Då måste jag stanna upp och inse att saker och ting har faktiskt förändrats. Jag tror att jag har levt kvar lite i mitt liv i fagersta, även om jag inte bor där längre har det fortfarande känts som hemma. Nu när jag var där insåg jag att det faktiskt är ett kapitel som är avslutat och med det innebär att jag måste välja, vilka människor som ska finnas kvar i mitt liv och vilka som det är dags att gå vidare ifrån. Så nu säger jag hejdå till det gamla och trasiga och hej hallå till det nya och hela. härligt va?
PUSS

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0