Ännu än så länge vän

När man inser att man inte längre är ett utan två seperata delar från det som man inte ens kunde föreställa sig vara ifrån en minut. Några som var så olika men ändå passade så bra tillsammans. Man går igenom mycket i livet, flyttar till nya städer men minnena består. Jag kommer fortfarande ihåg känslan av att ligga och lyssna på ditt hjärta slå när vi skulle sova. Din varma kropp som värmde mina fötter dom där kalla vinternätterna. Hur du stod ut med mig när jag var jobbig, osäker och ibland elak. Hur du lät mig göra vad jag ville men att jag alltid visste att du brydde dig och att du bara var ett telefonsamtal bort. Hur jag älskade att vara din men egentligen aldrig ville erkänna hur mycket du betydde för mig och när vi sa hejdå, kunde jag inte erkänna hur ont det gjorde. Hur jobbigt det är att inte kunna prata med dig, när det händer saker var du länge den första jag ville ringa och berätta, du var liksom den första som poppade upp i huvudet. Hur otroligt svårt det var att inte bara ringa upp och berätta, prata av mig och få din respons som jag var så van vid. Hur jag var tvungen att radera ditt nummer för ditt nummer var det första jag ringde av ren reflex om jag behövde skjuts på fyllan eller bara hjälp. Jag bara levde med det, skrattade åt det och somnade med dig liggande vid min sida lite då och då. Förstörde så många andra relationer där jag hade kunnat bli lycklig för att suga ut det där sista jag kunde få ut av dig, av din lukt, av känslan när du höll om mig. Nu har jag gått vidare men jag får fortfarande hjärtat i halsgropen när jag pratar med dig, men det är inte på grund av känslor för dig utan att jag saknar den känslan. Känslan av att vara älskad, någon som tycker om mig när jag behöver det som mest. Någon som håller om mig när jag somnar, som är där när jag vaknar och som orkar lyssna på mig när jag pratar. Någon som orkar med när jag är borta varje vår, åker skidor varje dag och borta på tävlingar hela sommaren. Någon som orkar med mig när jag är barnslig, för full, för pratig, för barnslig, för osäker och svartsjuk.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0