oohjaa

deppig kväll trots en bra dag. Något biter mig i arslet hela tiden så jag kan aldrig slappna av, know the feeling? kan inte bestämma mig alls, hur ska jag kunna veta vad jag vill om ett halvår? jag ändrar mig liksom minst en gång i halvtimmen. Inte vill jag välja bort någonting heller, tryggt är bra men oj så tråkigt. Det jag saknar mest är en fast punkt, ett eget hem. Min lägenhet i fagersta har väl varit den punken dom senaste åren men nu är det slut med det. Hemma hos mamma eller pappa får jag bo men inget av dom känns riktigt rätt. 

Det enda löftet du höll var att du inte gav några löften, trots det så känns det fortfarande så nära.