oohjaa

En klump i magen som vägrar att försvinna. Jag sover oroligt, drömmer om det som jag inte vågar tänka, för jag vet ju själv att det inte är värt det. Det vi hade försvann i samma ögonblick som jag faktiskt insåg vad vi hade. dags att göra något nytt, ta en chans och våga. Nu är ju bara frågan, vad är det jag ska våga? Våga släppa taget? Våga försöka igen? Våga säga nej? Våga säga ja? Våga hålla fast? Det är dags att gå vidare, egentligen är det dags sedan länge men jag har så lätt att fastna i gamla spår, samma gamla tankar, samma gamla mönster.