nattinlägg
jag är så oerhört glad över mina fina vänner, Isabelle som håller stenhård koll på vad som händer och har lärt sig massa om vattenskidor just bara för att göra mig glad, Elin som har funnits där sedan födseln och vet mer om mig än om jag själv och sen såklart alla andra, ni är guld värda <3
annars så är jag väl i någon sån där svacka igen. Inte kroppsligt, tack gode gud att min rygg har klarat sig väldigt bra hittils, utan mentalt. Jag har åkt väldigt bra men kan inte glädjas åt det då det inte kändes perfekt. Jag mår väldigt bra men inte perfekt och då kan jag inte glädjas åt det som händer nu. Istället för att njuta av tiden som är kvar så känns det som att tiden rusar ifrån mig och att jag knappt hinner blinka innan jag sitter ensam i lägenheten i fagersta igen. tar ut saker i förskott? jajamän. allitid gjort. Jag är tacksam över allt jag får uppleva men kan ändå inte låta bli att jämföra med andra, jag vill också plugga, jag vill börja på college i usa, jag vill åka världen runt, jag vill vara au-pair, jag vill åka till afrika och jobba som volontär, jag vill jobba, jag vill åka vattenskidor, jag vill hålla på med hästar igen, jag vill inte göra någonting.
Som sagt så spinner det runt i huvudet ganska rejält. Sedan har jag träffat en fantastisk människa som påverkar mig på ett annorlunda sätt, han förstår mig redan, även om vi inte egentligen känner varandra så vet han nästan hur jag reagerar, vad jag säger och vad jag egentligen menar utan att anstränga sig. det är läskigt.
annars så är jag väl i någon sån där svacka igen. Inte kroppsligt, tack gode gud att min rygg har klarat sig väldigt bra hittils, utan mentalt. Jag har åkt väldigt bra men kan inte glädjas åt det då det inte kändes perfekt. Jag mår väldigt bra men inte perfekt och då kan jag inte glädjas åt det som händer nu. Istället för att njuta av tiden som är kvar så känns det som att tiden rusar ifrån mig och att jag knappt hinner blinka innan jag sitter ensam i lägenheten i fagersta igen. tar ut saker i förskott? jajamän. allitid gjort. Jag är tacksam över allt jag får uppleva men kan ändå inte låta bli att jämföra med andra, jag vill också plugga, jag vill börja på college i usa, jag vill åka världen runt, jag vill vara au-pair, jag vill åka till afrika och jobba som volontär, jag vill jobba, jag vill åka vattenskidor, jag vill hålla på med hästar igen, jag vill inte göra någonting.
Som sagt så spinner det runt i huvudet ganska rejält. Sedan har jag träffat en fantastisk människa som påverkar mig på ett annorlunda sätt, han förstår mig redan, även om vi inte egentligen känner varandra så vet han nästan hur jag reagerar, vad jag säger och vad jag egentligen menar utan att anstränga sig. det är läskigt.
Kommentarer
Trackback
